Krönika publicerad i GP Kultur 15/12
När Alliansen justerade sin kulturbudget häromdagen innebar det en budget som är ett dråpslag mot kulturtidskrifterna i Sverige. Neddragningen på 15 miljoner kronor ska ”i huvudsak göras när det gäller stödet till kulturtidskrifter”. 2013 var den totala summan för kulturtidskriftsstöd 20 miljoner, vilket alltså innebär att endast omkring 25 procent av tidigare stöd kommer att finnas kvar.
Justeringen är inget annat än en slakt på Sveriges rika flora av kulturtidskrifter. Om budgeten ligger kvar i nuvarande form kommer inte många av dem att finnas kvar. Merparten av tidskrifterna är helt beroende av det lilla produktionsstöd som delas ut varje år. Det handlar om helt basala kostnader för administration, för är det några som kan trolla med knäna ekonomiskt är det kulturtidskrifter. De flesta drivs av mer eller mindre ideella krafter, betalar låga arvoden till skribenter och andra medverkande – i den mån de kan betala alls – och skär på alla håll och kanter där det går att skära. Med kraftigt minskade bidrag går de i graven.
Kulturutskottet påpekar i sitt betänkande, som ligger till grund för justeringen, att tidskrifter kan publiceras digitalt och därmed minska sina kostnader för bland annat distribution. Det må så vara att distribution och tryck är märkbara budgetposter i tryckta tidskrifters redovisning. Men att i stället publiceras elektroniskt innebär inte minskad administration. En kulturtidskrift är inte en Facebooksida och även de digitala tidskrifterna kräver mycket arbete och tid i anspråk. Kommentaren vittnar framförallt om en oförståelse både för vad digital publicering innebär och det enorma arbete som ligger bakom varje tidskriftsnummer, oavsett i vilken form de utkommer.
15 miljoner är väldigt lite pengar, men utgör här den summa som avgör hur vår framtida offentlighet ska se ut. Kulturtidskrifterna är en grundbult i det demokratiska samtalet och erbjuder synvinklar, fördjupningar, ämnesval och diskussioner som inte går att finna någon annanstans. I takt med att kultursidornas utrymme minskar blir de också ännu viktigare. Här finns eftertanken, idédebatten och andningshålen i klickstatistikens tidevarv. Men också intressena som inte ryms någon annanstans. Tidskriften Hemslöjd, korad till Årets tidskrift 2014, erbjuder kulturhistoria från världens alla hörn och texter om allt från broderi till ”allt du velat veta om nålen”.
Så länge samtliga partier utom Sverigedemokraterna är ense om att kulturstödet ska finnas för att främja ett öppet, brett och demokratiskt samtal måste budgetar justeras så att ingen gren plötsligt riskerar att fullständigt sågas av. Det måste krävas mer än argumentet ”besparingen fanns och ska göras” för att rasera hela kulturtidskriftstraditionen för all framtid.